Hur ska vi bäst stödja kommuner och skolor som satsar på Matematik från början?


Dialogcafé 2, 12 april


Hur ska vi bäst stödja kommuner och skolor som satsar på Matematik från början?

publik3.jpg
Konferensdeltagarna möttes först i regiongrupper, sedan i befattnings/tjänste-grupper och gick därefter tillbaka till den första grupperingen. Redovisning gjordes med hjälp av blädderblocksblad från varje regiongrupp som hade fokuserat på olika frågor. Här följer ett urval punkter som förekom hos flera grupper: Tid och pengar var uppe flitigt. Vad kan göras inom nuvarande organisationer med nuvarande aktörer. Vad behöver kompletteras? Vem tar ansvar för att driva den regionala utvecklingen och regionala nätverk? Sammanställningen är gjord av Lillemor och Göran Emanuelsson.


Synen på matematik och lärande

En viktig fråga är hur man "får ut" den syn på matematik som presenterades vid föreläsningar och som diskuterades första dagen och även finns i kursplanen och i den internationella utvecklingen av matematik som ämne för utbildning och lärande. Politiker, beslutsfattare, skolledare och föräldrar har ofta en traditionell syn på skolmatematik som kan försvåra satsningar på kompetensutveckling. Uppdatering och breddning av Kommentaren från 1997 ansågs viktig som ett underlag i ifrågasättande av traditionen. Diskussion av läromedels användning och innehåll i relation till kursplan och elevers lärande bör också diskuteras och problematiseras.


Kompetensutvecklingen

All personal som arbetar med barn och matematik ska ha möjlighet att delta. Många vill förändra sitt arbete med matematikinnehåll och undervisning/lärande i matematik – men är osäkra på hur, om de vågar, vilka möjligheter och vilket stöd som finns. Vi ska utgå från behov, erfarenheter och sträva efter ett intressant och lustfyllt arbete. Vi behöver också diskutera i ett 1–20 års elevperspektiv och lära av varandra. Jantelagen ska motverkas – samarbete och reflektion stimuleras. Ett långsiktigt arbete med uppföljning och stöd under längre tid behövs, helst med kritiska vänner och föreläsare utifrån – dvs från andra skolor eller högskolor. Ta vara på nationella och lokala resurser, ta vara på engagerade och insatta personer – lokalt och nationellt. Ge tid till resurspersoner på skolor som kan stimulera och driva verksamheten. Ta vara på den arbetstid som finns. Likställ förskola och skola!


Skolans beslutsfattare och pedagogiska ledare kritisk punkt

Skolchefer, skolledare, utvecklingsledare är nyckelpersoner. De måste inse de stora behoven av kompetensutveckling kring matematikämnets innehåll, natur och karaktär om något ska hända. Kommunförbundet nämndes som viktig opinionsbildare, kanal och beslutsfattare.


Föräldrar

Föräldrar är en mycket viktig grupp och där pågår ett arbete inom NCM med föräldramateriel. Det inledande arbetet har haft fokus på småbarnsföräldrar.


Vem tar regionalt ansvar för nätverket?

Regionalt finns kompetens och intresse för satsningar på olika nivåer, men vem tar ansvar för regionala nätverk? Hur får vi fram ytterligare ekonomiska resurser? Ansvar och ekonomi är nyckelfrågor för att samordna och utbyta erfarenheter och modeller mellan lokala enheter, högskolor och Skolverket. Det gäller t ex erfarenheter och modeller från satsningar i kommuner och skolor kring lokal skolutveckling, det gäller forskning och utvecklingsarbete nationellt och internationellt och det gäller kontakter med resurspersoner (t ex föreläsare, handledare, studiecirkelledarutbildning) för det direkta lokala utvecklingsarbetet.


Vad ska regionala nätverket göra?

Det ska marknadsföra matematik och lärande i matematik samt informera om de nationella resurser som tagits fram: Analysschemat, NämnarenTEMA, studiecirkelmateriel, video, hemsida mm. Nätverket kan koppla ihop och samordna insatser mellan högskolor, Skolverket, skolor och kommuner inom regionen samt samordna matematiksatsningar med andra insatser eller granskningar inom regionen och nationellt. Som samtalspartner för kommuner och skolor som vill diskutera kompetensutveckling kan nätverket ha en viktig roll och också för att stimulera, ge råd, förmedla kontakter och exempel inom regionen och nationellt, bistå med förslag på resurspersoner. Erfarenhetsutbyte i olika "media" kan ordnas.
I någon region tänker högskolorna direkt ta initiativ och gå ut med erbjudande om kompetensutveckling via Skolverkets dialogansvariga och det regionala nätverket.


Utvecklingen nationellt. Motor?

Visa och inventera behoven! Måla upp motiven! Skapa intresse! Olika insatser på nationell nivå föreslogs: Kommunförbundets samverkansgrupp borde kontaktas. Näringsliv och massmedia likaså. Idéer kan prövas på BVC, Mac Donald, ARLA mm.
NCM är berett att tillsammans med PRIM och i samarbete med Skolverket ta det ansvar som efterfrågas nationellt om vi får medel. Det skulle i så fall innebära uppföljning och revidering av det material och de modeller som tagits fram eller håller på att tas fram, information, kompetensutvecklingsprogram och support till den nationella referensgruppen och till de regionala nätverksgrupperna samt kontinuerligt stöd via NCM:s basorganisation som bl a omfattar Nämnaren, NCM.s webbportal, referens- och läromediabibliotek, planering av biennaler. Dessutom rådgivning och medverkan i nationella och regionala konferenser och utbildningar. Kartläggning av behov – med åtgärder.


Forskning

Kopplingen mellan forskning och kompetensutveckling berördes mer i skymundan under själva dialogkaféet.

Åter!

alla_skarmarna.jpg