Nej till satsning på elevers matematik-, läs- och skrivutveckling

Centerpartiet har i en motion till riksdagen (2005/06:Ub426) föreslagit en särskild satsning på  elevers matematik-, läs- och skrivutveckling:

Centerpartiet vill genomföra en särskild satsning innefattande matematik-, läs- och skrivutveckling från förskolan och genom hela grundskolan. Baskunskaperna i skolan måste stärkas. Till detta har Centerpartiet den kommande treårsperioden avsatt totalt 1 200 miljoner kronor.

Utbildningsutskottet skriver i sitt betänkande (2005/06:UbU14):

Kunskaper och färdigheter
Motioner
Flera motioner tar upp skolans kunskapsförmedlande uppgift och vikten av att eleverna når målen i basämnena. ... Centerpartiet föreslår i motion 2005/06:Ub426 yrkande 18 att baskunskaperna i skolan stärks genom en satsning på matematik samt läs- och skrivutveckling. ...

Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

Genom skollagen (1985:1100) och läroplanerna anger regeringen och riksdagen de grundläggande värden som skall prägla skolans verksamhet samt de mål och riktlinjer som skall gälla. Utskottet har i det föregående redogjort härför.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) anges att skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem och att utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör en grund för undervisningen. I läroplanen anges också tydliga mål för eleven att uppnå i grundskolan.

Vid sidan om dessa föreskrifter för skolans verksamhet finns kursplaner. I kursplanerna för grundskolan anges vilka kunskaper som alla elever skall ha uppnått efter sitt femte respektive nionde skolår. Dessa bindande föreskrifter uttrycker tillsammans de krav staten ställer på utbildningen i olika ämnen. Nationella kunskapsmål finns alltså redan i dag.

Två uppmärksammade internationella studier som bl.a. visar svenska elevers kunskaper i matematik publicerades under 2005. TIMSS 2003 (Trends in International Mathematics and Science Study) är en internationell undersökning av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap. Totalt har 50 länder och regioner deltagit i studien, som genomförs av International Association for the Evaluation of Educational Achivement (IEA). I Sverige deltog drygt 4 000 elever i skolår 8, som förutom att göra ett prov även fick besvara enkäter. Motsvarande undersökning genomfördes även 1995, vilket innebär att förändringar i resultat kan studeras över tid.

När svenska elever i år 8 jämfördes med elever i andra länder 1995 klarade de sig mycket bra. År 2003 har dock de svenska elevernas medelprestationer i matematik försämrats. De svenska åttornas prestationer i matematik och naturorienterande ämnen 2003 ligger på samma eller lägre nivå än sjuornas prestationer 1995.

PISA (Programme for International Student Assessment) är en OECD-undersökning av 15-åringars läsförståelse och kunnande i matematik, naturvetenskap och problemlösning. Totalt deltog 41 länder i undersökningen 2003. Från Sverige deltog 4 600 elever, de flesta från år 9.

Enligt PISA ligger 15-åringarnas läsförståelse och kunnande i matematik, problemlösning och naturvetenskap över genomsnittet i OECD-länderna. Svenska elever uppnår mycket höga resultat i läsförståelse. Resultaten i matematik och naturvetenskap visar en liten nedgång från förra mättillfället år 2000. Skillnader i prestationer mellan skolor och mellan enskilda elever tycks ha ökat något. Undersökningen visar bl.a. också att eleverna i Sverige trivs med skolan.
Regeringen pekar i sin utvecklingsplan Utbildning för kunskap och jämlikhet (skr. 2001/02:188) bl.a. på vikten av goda kunskaper i matematik och framför ambitionen att svenska elevers resultat vid internationella jämförelser bör vara ledande. Regeringen har därefter tillsatt en matematikdelegation med uppgift att stärka matematikämnet och matematikundervisningen i hela utbildningssystemet, från förskola till högskola (dir. 2003:8). I september 2004 avlämnades betänkandet Att lyfta matematiken - Intresse, lärande, kompetens (SOU 2004:97). Delegationen presenterade fyra huvudförslag för att främja matematikundervisningen i skolan, bl.a. att stödja och utveckla aktiviteter som ökar intresset för och insikterna om matematikens värde, roll och betydelse i vardag, yrkesliv, vetenskap och samhälle, att utbilda kvalificerade lärare i matematik samt att tydliggöra och utveckla syfte, mål, innehåll och bedömning i matematik för hela utbildningssystemet. Den 5 april 2006 gav regeringen direktiv för kommittén Arbetslivet som lärmiljö (dir. 2006:34). Kommitténs uppgift är att ta initiativ till bättre samverkan mellan näringsliv och skola och utveckla samverkansformer. Kommittén skall särskilt verka för att förändra flickors och pojkars attityder till ämnet matematik.

Skolverket gör i sin lägesbedömning 2005 av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning (Rapport 264, 2005) bedömningen att kunskapsuppföljningen på både nationell och lokal nivå behöver förstärkas. Skolverket skriver att en tidig och tydlig uppföljning och bedömning av elevernas kunskapsutveckling är en nödvändig väg till bättre resultat för grundskolan.

Skolverket har den 31 oktober 2005 redovisat de kortsiktiga prioriteringar verket avser att göra inom ramen för sin egen verksamhet och inom ramen för givna uppdrag med anledning av resultatet av utvärderingen av grundskolan (NU03) samt de internationella studierna PISA och TIMSS. Prioriteringarna gäller bl.a. utveckling av det nationella provsystemet och det nationella uppföljningssystemet samt utvecklingsarbetet inom inspektionen. Skolverket skall också senast den 30 april 2006 redovisa förslag till justeringar i kursplanerna för de ämnen där de ovan nämnda studierna visat på brister i elevernas kunskaper.
Skolan skall i sitt arbete värna elevernas rätt till kunskap. Utskottet anser att gällande regelverk samt det utvecklingsarbete som pågår i syfte att förstärka kunskapsmålen väl tillgodoser motionsyrkandenas intentioner och föreslår därför att yrkandena avslås.