Ge matematik större vikt vid ansökan till civilingenjörsutbildningen

 

Som vi tidigare informerat om tar en stor andel av civilingenjörsstudenterna uppseendeväckande god tid på sig att fullfölja sin utbildning. Endast en femtedel blir färdiga med studierna på utsatt tid, 4,5 år. I en utvärdering från Högskoleverket har man undersökt hur studenterna som började på något av de olika civilingenjörprogrammen 1997 till och med 2001 har klarat sina studier. Uppgifter har samlats in från följande lärosäten: Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan samt universiteten i Linköping, Luleå, Lund, Umeå och Uppsala.

Angående orsakerna kring den dåliga genomströmingen skriver Högskolverkets bedömargrupp:

Den ena (orsaken) är att de alltmer skiftande, och därmed hos en del studenter försämrade, förkunskaperna från gymnasiet i de relevanta ämnena matematik, fysik, kemi och språk, och den kraftigt utbyggda civilingenjörsutbildningen med ett större antal studenter som antas, medför ett behov av förlängd utbildning vid bibehållna krav på kvalitet. Dessa förändringar har skett samtidigt som resurserna per student har minskat.

Bedömargruppen har bland annat följande förslag för att förbättra genomströmningen:

Ge relevanta ämnen på gymnasiet större tyngd, genom att vikta dem högre vid ansökan till civilingenjörsutbildningen, dels för att premiera dem som läser dessa ämnen, dels för att signalera att de är viktiga ämnen för utbildningen.

Vid en diskussion kring förkunskapskrav i rapporten skriver man:

Bedömargruppen har förståelse för att lärosätena sänker förkunskapskravet i matematik, men vill ändå hävda att det finns starka skäl att hålla kvar kravet på matematik E. Med den ordning som kurserna i gymnasieskolan ofta läses avslutas matematik D under årskurs två. Det innebär att studenterna inte läser matematik alls det sista året, vilket är en stor nackdel för ett utpräglat färdighetsämne som matematik. Till det kommer att lägre inträdeskrav till högskolan ökar risken för att även elever som skulle klara svårare kurser av taktiska skäl väljer bort dem.

Angående frågan om att vissa ämnen bör premieras vid meritvärdering till högre utbildning skriver regeringen i propositionen "Ny värld - ny högskola", att kunskaper i matematik och i andra moderna språk än engelska bör ges ett större värde, men att frågan behöver övervägas ytterligare mot bakgrund av beslutet att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan.

I den senaste budgetpropositionen (pdf, 1,8M) annonserar regeringen en särskild matematiksatsning:

Under en följd av år har högskolan signalerat att gymnasieelevernas matematikkunskaper är bristfälliga. Regeringen gav därför Högskoleverket i uppdrag att utarbeta förslag för hur lärosätena bättre skall kunna möta nybörjarstudenterna. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att 10 miljoner kronor avsätts till lärosäten vars studenter är beroende av goda matematikkunskaper. Detta för att de skall kunna genomföra lämpliga delar av de förslag som Högskoleverket för fram i rapporten Nybörjarstudenter och matematik, HSV 2005:36 R.

I regleringsbrevet till högskolorna  skriver regeringen i Bilaga 37, Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m:

25:74 ap.17 Matematiksatsning Kammarkollegiet skall utbetala medel till universitet och högskolor enligt tabell nedan (sammanlagt 9 miljoner kr per år i tre år). Medlen skall av berörda lärosäten användas för att stödja nybörjare i matematik i högskolan för att minska klyftan mellan de reella kunskaperna i matematik och ingångsnivån för undervisning i matematik på högskolan.

Kammarkollegiet skall till Göteborgs universitet utbetala ytterligare 1 000 000 kronor för att universitetet, som samordnare av matematiksatsningen inom högre utbildning, skall utveckla en webbaserad överbryggningskurs mellan gymnasieskolan och högskolan i samråd med Nationellt resurscentrum i matematik (NCM) och berörda lärosäten. Kursen skall erbjudas gymnasieelever som en sommarkurs senast den 1 juni 2006.

Under vårterminen 2006 och framgent skall Göteborgs universitet och NCM i samråd med övriga högskolor anordna regelbundna nationella möten mellan gymnasie- och högskolelärare i matematik. Göteborgs universitet och NCM skall vidare stimulera till lokala möten mellan en högskola och de kringliggande gymnasieskolorna.

Återrapportering Göteborgs universitet skall i sin årsredovisning redovisa de insatser som gjorts och de resultat som uppnåtts.

Övriga berörda universitet och högskolor skall i sina respektive årsredovisningar redovisa de insatser som gjorts och de resultat som uppnåtts.