Ledare 139 i nr 3, 2001

 

2001, nr. 3, s. 1 - 1.

Innehållsförteckning med länkar till artikelsammanfattningarna.

Ett nytt läsår har tagit sin början och många lärare börjar åter med "blanka blad", kanske med nya förhoppningar, drömmar och föresatser. Det är åter dags att blicka framåt, att planera, att möta nya elever och kanske nya kollegor. För vissa är det kanske det första året som lärare och den så kallade "verkligheten" i skolan tränger sig på i all sin fascinerande men kanske också förvirrande och högljudda mångfald.

Som vanligt är det redaktionens förhoppning att vår tidskrift ska kunna vara något att hålla i handen just för dig, något som kan stödja, inspirera och berika! Läs gärna Nämnaren både på "höjden och bredden" - visst är det utvecklande att ta del av matematikundervisningens villkor på alla stadier från förskola till högskola och ur många olika aspekter!

I detta nummer gör vi ytterligare ett besök på Gläntans förskola i Tankar från Trollet och där möter vi tre- fyraåringar som får tidiga matematik-utmaningar. Relationen språk och matematik belyses i två artiklar ur olika aspekter, dels i Döva elever och matematik och dels i Havsörnsvals där Jan Nilsson gör en intressant jämförelse med svenskämnet.
Att matematikämnet i högsta grad är en del av kultur och samhälle i övrigt kan vi ta del av i artiklar som Matematikhistoria, Elever på Navet och i Om felkorrigerande koder, där Juliusz Brzezinski ger ett spännande exempel på hur matematisk teoribildning genomsyrar vårt informationssamhälle.

Den viktiga frågan om vad vi gör med våra duktiga och framgångsrika elever belyses i artikeln Begåvade elever behöver också hjälp. Artikeln innehåller många konkreta tips för klassrummet på hur man kan utveckla problemställningar så att även de duktigaste får berikande utmaningar. Till artikeln hör också en sida med problemidéer samt litteratur- och länktips.

Att det bubblar av engagemang och intresse för matematik och matematikundervisning kan vi se i artiklar som SMDF-konferens i Luleå 2001, Sommarkurs i Skellefteå samt i Matematik i tiden! om den kommande matematikbiennalen i Norrköping. Ytterligare exempel på engagemang och framtidstro finner vi i artikeln Hög tid för matematik, där NCM:s förslag på ett nationellt kompetensutvecklingsprogram för matematiklärare presenteras. Bakgrund, innehåll och övergripande mål uppmärksammas tillsammans med ett nationellt åtgärdsprogram. Ett genomgående tema är också att det nationella och det lokala måste växelverka: Vilka mål på kort och lång sikt bör finnas på just din skola? Och vilka mål på kort och lång sikt vill du formulera för din egen professionella utveckling?

Det är hög tid för matematik och hög tid att blicka framåt!