För lite matematik och logik i högskoleprovet

Per-Erik Lyrén, Umeå universitet, har i sin avhandling "A perfect score. Validity arguments for college admission tests" studerat olika aspekter av högskoleprovet. Han har bland annat sett att den obalans som finns när det gäller provets fördelning av verbala och logiska frågor, har en viss effekt på hur väl provet kan förutsäga studenternas framtida studieprestation. På frågan "Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?" i Skolportens intervju svarar Per-Erik Lyrén:

Jag har bland annat sett att studenternas studieprestation beror på vilken utbildning de väljer att gå vidare med. Inom utbildningar som innehåller mycket matematik och logik får t ex studenter som kommit in via högskoleprovet sämre resultat. Detta beror troligtvis på att bara en tredjedel av provet består av en matematisk och logisk del, till skillnad från de resterande två tredjedelarna som är mer verbalt inriktade. Jag har också sett att mina resultat stödjer tanken att man utifrån provets olika delprovspoäng kan dra slutsatser om provtagaren styrkor respektive svagheter. 

Läs intervjun och avhandlingen, [Skolporten] ...

Planerna var att ha ett nytt högskoleprov med mera matematik klart 2009 men något beslut om när det kan bli aktuellt är ännu inte fattat.

Från tidigare Aktuellt

Matematiken viktigare i nya högskoleprovet ...

Inget urvalsprov för tekniker ...

Klarar du högskoleprovets DTK och NOG? ...