Frivilliga skolformer före 1965


Före 1965

Det har funnits många olika (ofta parallella) former för frivillig fortsatt utbildning efter den obligatoriska skolformen. Ur Eva Lindmarks bibliografi, läroplaner före 1970 finner vi: fortsättningsskolan, högre folkskolan, högre skola och läroverk, realskola, kommunala mellanskolan, gymnasiet, flickskolan, yrkesutbildning/fackskolan. De kursiverade beskrivningarna nedan är från Eva Lindmarks bibliografi.

Fortsättningsskola - stadga 1918, 1951
Fortsättningsskolan var en (för eleverna) frivillig skolform som följde på genomgången folkskola. Den började införas i slutet av 1800-talet. 1918 blev det tvingande för kommunerna att anordna en tvåårig fortsättningsskola som skulle omfatta minst 180 timmar per läsår. Fortsättningsskolan reglerades av fortsättningsskolestadgan. Skolformen fanns kvar fram till 1960-talet.

Kungl. Maj:ts nådiga stadga för fortsättningsskolan. Given den 16 september 1918. Stockholm, 1918. S. 2731-2745. (Svensk författningssamling ; 1918:1001).

Exempel på undervisningsplaner för fortsättningsskolor. Utarbetade av Kungl. Skolöverstyrelsen. Stockholm, 1919. 28 s.

Kungl. Maj:ts kungörelse om vissa ändringar i stadgan den 16 september 1918 (nr 1001) för fortsättningsskolan. Given den 23 februari 1951. Stockholm, 1951. S. 147-154. (Svensk författningssamling ; 1951:69).

Flickskola
Flickskolorna var privata med undantag för Statens normalskola för flickor som inrättades i början av 1860-talet. Den fungerade som övningsskola för Statens högre lärarinneseminarium fram till att detta lades ned i början av 1940-talet. Många flickskolor fick statsbidrag. Avgångsbetyget normalskolekompetens infördes 1909. Vissa skolor med gymnasium fick examensrättigheter för studentexamen. Kommunala flickskolor inrättades från år 1928 då stadga och undervisningsplaner kom. Därefter kommunaliserades eller försvann de flesta av de privata flickskolorna. De kommunala flickskolorna lades ned i slutet av 1950-talet.

Kungl. Maj:ts stadga för kommunala flickskolor. Given den 24 september
Stockholm, 1928. S.1434-1492. (Svensk författningssamling ; 1928:426).

Högre folkskolan - stadga 1919, 1934, 1951
Den kommunala högre folkskolan var en skolform som funnits sedan 1860-talet som en frivillig påbyggnadsskola. Den styrdes av stadgan för högre folkskolor. Under 1900-talet blev den en parallell till realskolan då den följde på genomgången sexårig folkskola och varade i tre eller fyra år. Elever som genomgått den högre folkskolan kunde ta realexamen som privatister. Enligt stadgan 1934 kunde den högre folkskolan vara allmän eller yrkesbestämd, alltså inriktad på vissa yrken. De högre folkskolorna förvandlades under 1920-, 30 och 40-talen ofta till kommunala mellanskolor eller till realskolor i statlig eller kommunal regi. När grundskolan infördes på 1960-talet försvann alla dessa skolformer.

Kungl. Maj:ts nådiga stadga för högre folkskolor. Given den 16 september1918. Stockholm, 1919. S. 2951–2968. (Svensk författningssamling ;1918:1064).

Kungl. Maj:ts förnyade stadga för högre folkskolor. Given den 7 juni 1934. Stockholm, 1934. S. 449-474. (Svensk författningssamling ; 1934:248).

Kungl. Maj:ts kungörelse angående ändring i vissa delar av förnyade stadgan den 7 juni 1934 (nr 248) för högre folkskolor. Given den 23 februari 1951. Stockholm, 1951. S. 123-126. (Svensk författningssamling ; 1951:58).

Kommunal mellanskola
Kommunala mellanskolor började införas 1909. Eleverna kunde söka in i mellanskolan efter ett antal år i folkskolan och sedan avlägga realexamen. Praktiska mellanskolor infördes 1933. Under 1940- och 50-talen ombildades många mellanskolor till realskolor. Kommunala mellanskolor och praktiska mellanskolor blev den 1 juli 1952 kommunala realskolor eller praktiska kommunala realskolor. De försvann i samband med att grundskolan infördes.

Högre skola och Läroverk - stadgar 1856, 1859, 1878, 1905, 1928, 1933, 1958
Den högre undervisningen i Sverige var länge endast öppen för pojkar. Den styrdes av olika skolordningar som kom 1561, 1611, 1649, 1693, 1724, 1807 och 1820. 1649 bestämdes att det skulle finnas trivialskolor, gymnasier och akademier. Det inrättades också så kallade apologistklasser vid trivialskolorna. Dessa omvandlades 1820 till den yrkesförberedande apologistskolan.
Vid 1800-talets mitt förenades trivialskolan, apologistskolan och gymnasiet till en sammanhängade skola med mogenhetsexamen som slutmål. Den första läroverksstadgan kom 1856 och en förnyad sådan 1859. Därpå följde den stadga som kallas 1878 års skollag.
Som en följd av den läroverksstadga som kom 1905 fick läroverket två delar: realskolan (det lägre stadiet, se även avsnitt 9) och gymnasiet (det högre stadiet, se även avsnitt 11). Det blev möjligt för eleverna att lämna skolan med avlagd realexamen. De elever som gått igenom gymnasiet kunde avlägga studentexamen (som den gamla mogenhetsexamen nu kallades). Flickor hade efter 1870 kunnat som privatister avlägga mogenhetsexamen. Senare fick vissa privata flickskolor med gymnasium examensrättigheter.
En ny läroverksstadga samt undervisningsplaner kom 1928. Flickor fick nu tillträde till statliga flickläroverk och till de samläroverk som fanns på en del orter. En förnyad stadga och undervisningsplan 1933 och metodiska anvisningar till denna undervisningsplan kom 1935. 1958 förnyades läroverksstadgan. Läroverken avskaffades i slutet av 1960-talet. De äldre stadgarna finns samlade i volymerna Sveriges allmänna läroverksstadgar 1561-1905.

Kongl. Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna elementar-läroverk. Gifven den 14 augusti 1856. Stockholm, 1856. 64 s. (Swensk författnings-samling ;1856:52).

Kongl. Maj:ts förnyade nådiga stadga för rikets allmänna elementarlärowerk. Gifwen den 29 januari 1859. Stockholm, 1859. 64 s. (Swensk författnings-samling ; 1859:16).

Kongl. Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna läroverk. Gifven den 1
november 1878. Stockholm, 1878. 71 s. (Svensk författnings-samling ;
1878:53).

Kungl. Maj:ts nådiga stadga för rikets allmänna läroverk. Gifven Kristiania
slott den 18 februari 1905. Stockholm, 1905. 96 s. (Svensk författningssamling ; 1905:6).

Kungl. Maj:ts stadga för rikets allmänna läroverk. Given den 24 september 1928. Stockholm, 1928. S. 1318-1417. (Svensk författningssamling ; 1928:412).

Kungl. Maj:ts förnyade stadga för rikets allmänna läroverk. Given den 17 mars 1933. Stockholm, 1933. S. 142-212. (Svensk författningssamling ; 1933:109).

Undervisningsplan för ämnena matematik, matematik (allmän kurs) och
matematik (specialkurs). Av Kungl. Maj:t den 22 mars 1935 fastställd
ändring i undervisningsplan för rikets allmänna läroverk den 28 april 1933.
Stockholm, 1935. 7 s.

Kungl. Maj:ts kungörelse om ändring i förnyade stadgan den 17 mars 1933 (nr 109) för rikets allmänna läroverk. Given den 23 maj 1958. Stockholm, 1958. S. 749-854. (Svensk författningssamling ; 1958:335).

Realskolan
Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående undervisningsplan för realskolan.
Gifven den 2 mars 1906. Stockholm, 1906. 50 s. (Svensk författningssamling
; 1906:10).

Kursplaner och metodiska anvisningar för realskolan. Skolöverstyrelsen, 1955. s 1-3, 18-20, 113-228

Kursplaner för realskolan i de allmänna läroverken. Aktuellt från Skolöverstyrelsen, 1958(11):16, s. 225-256.

Gymnasiet
Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse angående undervisningsplan för gymnasiet.
Gifven den 30 april 1909. Stockholm, 1909. 54 s. (Svensk författningssamling
; 1909:28).

Kungl. Maj:ts kungörelse om ändring i kungörelsen den 30 april 1909 (n:r
28) angående undervisningsplan för gymnasiet m.m. Given den 15 april
1921. Stockholm, 1921. S. 491-492. (Svensk författningssamling ;
1921:191).

Nordlund, Karl, Linjedelningen vid de svenska gymnasierna. En historisk
översikt. Utg. av Skolkommissionen. Stockholm, 1921. 168 s.

Kursplaner för gymnasiet i de allmänna läroverken jämte viss ändring i
kursplaner för realskolan. Aktuellt från Skolöverstyrelsen, 1954(7):14, s.
163-184.

Kursplaner och metodiska anvisningar för realskolan. Utg. av Skolöverstyrelsen.
Stockholm, 1955. 171 s. (Skolöverstyrelsens skriftserie ; 16).

Metodiska anvisningar för undervisningen i matematik i gymnasiet. Aktuellt
från Skolöverstyrelsen, 1954(7):18, s. 227-250.

Yrkesutbildning/fackskola
Många utbildningar som i dag ges vid högskolor räknades tidigare inte som högskoleutbildningar. Skolor med yrkesutbildning fanns av skiftande slag med olika huvudmän. Teknisk undervisning gavs vid tekniska elementarskolor vilka 1919 kom att ersättas av tekniska fackskolor och
tekniska gymnasier. En förteckning över 1950-talets många skolor för yrkesutbildning återfinns i
bilagan till Svensk författningssamling 1954:715. Vissa skolor för yrkesutbildning hade kallats för fackskolor och fackskola blev på 1960-talet benämningen på en frivillig påbyggnadsskola efter
grundskolan som var ett alternativ till yrkesskolan. 1965 kom läroplanen för fackskolan som kallades Lfa65. Det fanns tre olika linjer i fackskolan: ekonomisk, social och teknisk. Fackskolan och yrkesskolan försvann båda på 1970-talet och ersattes av tvååriga linjer i den nya gymnasieskolan (Lgy 70).

Se vidare kursplaner efter 1965...