Matematikkrisen berör inte skolledare?

Den 4–5 mars anordnas i Göteborg Nordiska skolledarkongressen – kompetensutveckling och mötesplats för alla skolledare. Programmet innehåller inte någon punkt om hur man som skolledare skulle kunna bidra till att vända den negativa utvecklingen i matematik.

Se programmet, [Svenska mässan] ...

Varken kontinuerlig fortbildning eller behörighet för obehöriga lärare tas upp som allmänt högprioriterade områden av kommunerna. Det finns inte alltid förståelse på den kommunala nivån för lärares önskemål om ämnesmässig kompetensutveckling. Vi anser att det behövs en ökad samsyn mellan lärare, skolledare och förvaltningsnivån om betydelsen av olika slags kompetensutveckling, där ingen av grupperna kan kräva ett självklart tolkningsföreträde. Även den ämnesmässiga kompetensutvecklingen behöver kopplas till ett mål- och resultattänkande, genom att effekterna på undervisningen, och helst också på elevernas resultat, följs upp. Det är en del av ett långsiktigt arbete med skolutveckling. (Utvärdering av regionala utvecklingscentrum och nationella resurscentrum (Rapport 2009:1), Högskoleverket, s 52)

De flesta grundskolerektorer som Statskontoret har talat med prioriterar generellt sett lärarens pedagogiska kompetens högre än dennes ämneskunskaper. Det är dock en vanlig uppfattning att ämneskompetensen blir allt viktigare ju äldre eleverna blir. En del rektorer menar att fem till tio högskolepoäng i undervisningsämnet ger tillräckligt ämneskunnande för undervisning i grundskolan. Många grundskolerektorer menar också att det inte är ett problem att lärare undervisar i ämnen de inte har utbildning i, åtminstone inte i grundskolans tidigare år. (Lärares utbildning och  undervisning i skolan. Rapport 2007:8, Statskontoret, s 55)

Satsa på ett riktigt lyft för skolans ledare ...