Matematikundervisningen granskas

Som vi tidigare berättat om är matematikundervisningen i fokus för den nya statliga skolinspektionen.

Under sista kvartalet 2008 ska inspektionsavdelningen i Göteborg projektleda en kvalitetsgranskning om undervisningen i matematik, med avseende på bl.a. undervisningens kvalitet, lärarkompetens och tidsanvändning. Under dessa tre månader ska kvalitetsgranskningen planeras och påbörjas, så att granskningen kan avslutas senast 20 juni 2009. Så här skriver verket om granskningen i matematik:

Undervisningen i matematik
Genom att granska ett ämne, i det här fallet matematik, och lägga fokus på vad som har betydelse för måluppfyllelsen får inspektionen en tydlig inriktning på utbildningens kvalitet. Med ämnet som utgångspunkt kan vi granska till exempel hur tiden för undervisning används, vilken kunskap om de nationella styrdokument som läraren har, rektors/lärares ledarskap, arbetsformer och arbetssätt, undervisningens innehåll i förhållande till kursplanerna och lärarens ämneskunskaper.
Den granskning som nu förbereds kommer att inriktas mot undervisningen i matematik i grundskolan. Vid senare tillfälle kan även andra ämnen respektive skolformer komma ifråga för granskning. I granskningen bör ingå såväl kommunala som fristående skolor med olika förutsättningar. Skolor i både storstadsregioner och i glesbygden bör granskas.

Huvudfrågeställningar som granskningen skall belysa:

Lärarnas kunskap och medvetenhet om målen
Mot bakgrund av att det finns många lärare som undervisar i matematik trots att de saknar adekvat utbildning i ämnet finns det skäl att granska i vilken mån skolan organiserar undervisningen så att den bedrivs av lärare med utbildning i ämnet. Resultatet av Skolverkets inspektion (s.k.6-års uppdraget) visar att lärare inte alltid känner till eller utgår från läroplanernas och kursplanernas mål i undervisningen. Lärares kunskaper om styrdokumenten i ämnet matematik och undervisningens koppling till läroplanens och kursplanernas mål bör därför granskas.
En viktig frågeställning är om undervisningen i matematik bedrivs av lärare som har adekvat utbildning i ämnet samt om det finns en tydlig målstyrning i undervisningen av ämnet.

Betygssättningen i matematik
Som stöd för betygssättningen i matematik ska lärare använda det nationella ämnesprovet i årskurs 9 och nationella kursprov i matematik. Skolverkets inspektion visar att det nationella ämnesprovet inte alltid genomförs som det är tänkt. Det finns skolor där endast en del av eleverna genomför provet. Det finns också exempel på att provet inte genomförs i sin helhet. Det förekommer även att det finns väsentliga skillnader mellan satt betyg och provbetyget. En central frågeställning är om de nationella proven används och genomförs på ett likvärdigt sätt över hela landet. En annan frågeställning är om de nationella ämnesproven fungerar som stöd i betygssättningen.

Undervisningens innehåll och form
Trots att de flesta elever uppfattar matematikämnet som viktigt och tror sig komma få användning av sina matematikkunskaper finns en stor andel elever som säger att ämnet inte intresserar dem. Matematik upplevs även som ett relativt svårt ämne. Läroplanens och kursplanens ökade betoning på kommunikation tycks inte ha slagit igenom i undervisningen, vilken präglas av mycket enskilt arbete och få diskussioner och lärarledda genomgångar. Resultatet av tidigare kvalitetsgranskningar av undervisningen i matematik pekar på en rad faktorer som har betydelse för att förbättra utbildningens kvalitet i matematik när det gäller att öka elevers motivation. Följande exempel på faktorer lyfts fram:
Ett gott socialt klimat mellan lärare och elev; att som elev bli positivt bemött.
En varierande undervisning med större flexibilitet och högre anpassning till olika elevers/elevgruppers verkliga förkunskaper, intresse och studieinriktning.
Ett relevant och begripligt innehåll och uppgifter som utmanar.
En minskning av lärobokens dominans till förmån för olika läromedel och undervisningsmateriel.
Gemensamma samtal som utvecklar eleverna begreppsförståelse och matematiskt tänkande. Reflektion och samtal kring olika sätt att tänka kring och lösa.

Viktiga frågeställningar är hur väl matematikundervisningen svarar upp mot faktorer som kan vara betydelsefulla för elevernas motivation, hur medvetna eleverna är om utbildningsmålen i matematik och är delaktiga i planeringen av undervisningen samt om de får en adekvat återkoppling som leder till vidare lärande och förståelse.

Progressionen i lärandet
För att eleven skall uppleva kontinuitet och progression i lärandet i matematik krävs att den enskilde pedagogen har kunskap om utbildningsmålen i matematik i andra skolformer än den egna. Beträffande övergångar och skolbyten handlar det om att utarbeta goda rutiner och strategier, men dessutom att föra ett innehållsligt resonemang kring undervisningen i matematik. En viktig kvalitetsaspekt är att säkerställa att alla inom förskole- och skolverksamheterna samverkar för att ge den enskilde eleven bästa möjliga förutsättningar för att uppnå de nationella målen i ämnet matematik.
En central frågeställning är om eleverna får en progression i lärandet i matematik.

Utöver granskningen i matematik fokuserar verket under den första perioden på lärares utbildning och behörighet, Resultat i vuxenutbildningen, Avbrott i gymnasieskolan och Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning.

Läs mer i Skolinspektionens verksamhetsplan, [Skolinspektionen] ...

Ska den enskilda lärarens undervisningskvalitet bedömas?
- Nej, den information som samlas in från klassrummen om till exempel matteundervisningen kommer bara att användas för att bedöma skolans och kommunens kvalitet, säger Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler i Lärarnas tidning.

Läs mer, [Lärarnas tidning] ...