Algoritmräkning återtar förlorad mark?

Få frågor om innehållet i vår matematikundervisning har under åren diskuterats så mycket som de fyra räknesätten. Särskilt livlig har debatten varit kring
algoritmräkning. Vilka standardalgoritmer skall eleverna ha rätt och möjligheter att lära sig i skolan? Och vem skall bestämma det? Hur skall mål och undervisning avvägas mot huvudräkning, mot andra sätt att bokföra delberäkningar och mot omskrivningar som förenklar beräkningarna? Hur skall målen för huvudräkning, överslagsräkning och räkning med papper och penna balanseras mot beräkningar med hjälp av miniräknare?

Vilka förkunskaper krävs för att eleverna skall uppnå rimlig snabbhet, säkerhet och förtrogenhet vid olika val? Och hur skall mål och undervisning i räkning och övrig aritmetik balanseras mot tillämpningar, problemlösning och andra angelägna delar i en modern kursplan i matematik?

Under senare år har algoritmräkningens omfattning minskat i våra läromedel och i stora delar ersatts med "skriftlig huvudräkning". Denna utveckling som i sin mest extrema form velat bannlysa algoritmer i skolans matematikundervisning har inget stöd i de svenska kursplanerna där målet är allsidiga räknefärdigheter.

I försöksverksamhet i Lilla Edet uppmärksammas detta problem och domen är hård mot dagens läromedel.

"De lär ut en huvudräkningsmetod, "splitting strategy", som vid tester har visat sig ge en mycket hög felprocent. Läromedlen har försenat elevernas utveckling ganska mycket genom att presentera huvudräkningsstrategier på ett olämpligt sätt. Lösningen heter traditionellt uppställda algoritmer kombinerat med mycket övningar i huvudräkning. Sedan det infördes i de aktuella skolorna i slutet av höstterminen 2007 har resultaten förbättrats drastiskt"

Läs mer, [ttela.se] ...

Algoritmdebatt i Nämnaren på nätet, [NCM] ...

Vad är din uppfattning? Skriv ett dabettinlägg i Nämnaren debatt, [NCM] ...