Kunskapsras på åk 9-provet i matematik

Resultaten från ämnesproven i årskurs 9 våren 2007 visar att var sjätte elev inte når målen för ämnesproven i matematik. Detta är den högsta andel som uppmätts sedan totalinsamling av resultaten började år 2003. Andelen elever som inte når målen i matematik har legat stabilt på omkring 12 procent men har ökat till 16 procent våren 2007. Det skriver Skolverket på sin webbplats.
Ökningen motsvarar ca 5 000 elever räknat på hela landet.

Läs mer, [Skolverket] ...

Ta del av ämnesproven och tillhörande bedömninganvisningar, [Primgruppen] ...

Formelblad, [Primgruppen, pdf] ...

Resultat på uppgiftsnivå, [Primgruppen, pdf] ...

Sammanställning av lärarenkäten, [Primgruppen, pdf] ...

Resultat på kursprovet i matematik kurs A vt 2007, [Primgruppen, pdf] ...

Kommentar
Matematikdelegationen skrev i sitt betänkande på hösten 2004 att situationen för svensk matematikutbildning är allvarlig och ägnade ett särskilt avsnitt åt en konsekvensanalys:

Vad händer om inget görs? 
Delegationen har strävat efter tydlighet när det gäller negativa trender och problem i svensk matematikutbildning men inte fokuserat på katastrofer och misslyckanden. Istället har vi i betänkandet tagit fasta på den utvecklingspotential och de möjligheter som finns i utbildningssystemet. Delegationens bestämda uppfattning är att situationen för svensk matematikutbildning är allvarlig. Nyligen  genomförda undersökningar pekar på ytterligare försämringar. Det gäller alltså i första hand att bryta en neråtgående trend och i andra hand att vända den i positiv riktning. Många västländer upplever liknande problem som Sverige, men där har stora satsningar redan gjorts eller planeras, t ex i Storbritannien, Tyskland och USA. Om inget görs i Sverige anser vi att vi har underlag för att ge följande framtidsbild:

  • Det finns risk för att svenska studerandes resultat i internationella undersökningar kommer att försämras relativt andra länders och också relativt Sveriges tidigare resultat.
  • Intresset för att studera matematik, naturvetenskap och teknik kommer att förbli lågt och Sverige kommer att halka efter den internationella utvecklingen på området.
  • Alltfler unga människor kommer ut i samhället utan att kunna hantera en alltmer komplex privatekonomi och utan att kunna delta aktivt i det demokratiska samhället.
  • De ungdomar som går ut i arbets- och näringslivet efter gymnasieskolan kommer att ha otillräckliga matematikkunskaper.
  • Förskolebarns nyfikenhet, intuition och kreativitet när det gäller förbegreppslig matematik tas inte tillvara.
  • Vid 10-12-års ålder kommer ännu fler elever än idag ha tappat intresset för matematik.
  • Alltfler elever kommer att misslyckas med att nå målen i matematik i skolår 5 och 9.
  • Alltfler elever kommer att få IG i kärnämnet matematik i gymnasieskolans yrkesinriktade program.
  • Fler elever på gymnasieskolans teoretiska program kommer att misslyckas med sina matematikstudier.
  • Fler nybörjarstudenter kommer att ha alltför dåliga förkunskaper för att klara av introduktionskurserna till matematikintensiva universitets- och högskoleutbildningar.
  • Fler avhopp från matematikintensiva högskoleutbildningar.
  • Det kommer att vara svårare att rekrytera till forskarutbildning i matematik och matematikintensiva områden.
  • Fler vuxna kommer att undvika studier som kan leda till matematikintensiva yrken.
  • Fler lärare som undervisar i matematik kommer att sakna relevanta kunskaper och verktyg för att motivera och stimulera elevers och studerandes matematiklärande.
  • Det blir svårare att rekrytera studerande till lärarutbildningar med matematikinnehåll.
  • Snedrekryteringen till högre utbildning kommer att öka.
  • Negativa attityder och föreställningar om matematik kommer att bli starkare i samhälle och media, vilket snabbt sprids till nya generationer av ungdomar.

Sammantaget hävdar delegationen att det är mycket kostsamt att inte göra något. De samhällsekonomiska utgifterna för att försöka hantera ovanstående misslyckanden kommer att bli avsevärt större än 2,5 miljarder kronor. Med utgångspunkt från den helhetssyn som delegationen uppmuntrats till i regeringens uppdrag vill vi betona att detta inte bara är en statsfinansiell fråga utan en fråga för hela samhället.

(SOU 2004:97, s170-172)