Mycket stora elevgrupper utan behöriga matematiklärare

Utbilda kvalificerade lärare i matematik för alla barn, ungdomar och vuxna. Så lyder matematikdelegationens andra huvudförslag. Lärarens kompetens och arbetsvillkor var delegationens hjärtefråga.

Skollagen säger redan i första kapitlet (2 §) att alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, skall ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Enligt skollagen är skolhuvudmännen också skyldiga att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva.

De studier som delegationen genomförde med stöd av Skolverket och SCB visade att en stor del av de lärare som undervisar i matematik inte har en utbildning som motsvarar ansvaret. Det var dock svårt att få fram tillförlitliga siffror över hur stora dessa lärargrupper var inom olika skolformer/ årskurser.

Statskontorets rapport som publicerades i fredags – Lärares utbildning och  undervisning i skolan – ger svar på många av dessa frågor. Man har undersökt i vilken utsträckning de lärare som undervisat under en given tidsperiod (i praktiken höstterminen  2006) har haft en utbildning som svarat mot de ämnen eller årskurser som de undervisat i.

I nedanstående tabeller har vi sammanställt några av de uppgifter om lärare i matematik som redovisas i  rapporten. Det antal poäng i undervisningsämnet som har krävts för undervisning i olika ämnen, årskurser och skolformer har förändrats över tiden. Vid äldre lärarutbildningar som till exempel låg- eller mellanstadielärarutbildning, framgår inte antalet poäng i undervisningsämnena i  examensbeviset. I sina tabeller har Statskontoret för utbildning i matematik motsvarande minst 10 alt 20 poäng också räknat sådana examina där ämnet ingår i lärarutbildningen men där antal poäng inte framgår i examen.

Tabellerna visar t ex att

   endast 64 % av lärarna som undervisar i matematik i årskurs 1–5 har både lärarexamen för dessa årskurser och utbildning i undervisningsämnet matematik (minst 10 poäng)
   endast 40 % av lärarna som undervisar i matematik i årskurs 6–9 har både lärarexamen för dessa årskurser och utbildning i undervisningsämnet matematik (minst 20 poäng)
   endast 35 % av lärarna som undervisar i matematik i gymnasiet har både lärarexamen för denna skolform och utbildning i undervisningsämnet matematik (minst 40 poäng)

Förekomsten av lärare med lärarexamen som undervisar i matematik i grundskolans årskurser 1–5

Lärarexamen 91 %
Lärarexamen för skolform/årskurs 83 %
Lärarexamen med utbildning i matematik (minst 10 p) 69 %
Lärarexamen för skolform/årskurs med utbildning i matematik (minst 10 p)     64 %
Lärarexamen för skolform/årskurs med utbildning i matematik (minst 20 p) 54 %
Lärarexamen för skolform/årskurs med utbildning i matematik (minst 40 p) 2  %

Förekomsten av lärare med lärarexamen som undervisar i matematik i grundskolans årskurser 6–9

Lärarexamen 78 %
Lärarexamen för skolform/årskurs 51 %
Lärarexamen med utbildning i matematik (minst 20 p) 61 %
Lärarexamen för skolform/årskurs med utbildning i matematik (minst 20 p)     40 %
Lärarexamen för skolform/årskurs med utbildning i matematik (minst 40 p) 16 %
Lärarexamen för skolform/årskurs med utbildning i matematik (minst 60 p) 5  %

Förekomsten av lärare med lärarexamen som undervisar i matematik i  gymnasieskolan

Lärarexamen 77 %
Lärarexamen för skolform/årskurs 43 %
Lärarexamen med utbildning i matematik (minst 40 p) 57 %
Lärarexamen för skolform/årskurs med utbildning i matematik (minst 40 p)     35 %
Lärarexamen för skolform/årskurs med utbildning i matematik (minst 60 p) 25 %
Lärarexamen för skolform/årskurs med utbildning i matematik (minst 80 p) 8 %

De flesta grundskolerektorer som Statskontoret har talat med prioriterar generellt sett lärarens pedagogiska kompetens högre än dennes ämneskunskaper. Det är dock en vanlig uppfattning att ämneskompetensen blir allt viktigare ju äldre eleverna blir. En del rektorer menar att fem till tio högskolepoäng i undervisningsämnet ger tillräckligt ämneskunnande för undervisning i grundskolan. Många grundskolerektorer menar också att det inte är ett problem att lärare undervisar i ämnen de inte har utbildning i, åtminstone inte i grundskolans tidigare år.

Läs mer ...

Vem ser till att lärarna lär sig? ...

Skolverkets webbplats för Lärarfortbildning ...